Fête de St-Patrick

Den 17 mars var det alltså St Patricks Day eller som vi (!) säger uppe på Le Plateau, Fête de St-Patrick. Igår, söndag, hölls så årets parad inne i Montreal. Vi var 100.000-tals människor ute och tittade. Själva paraden började klockan tolv och höll på i drygt fyra timmar. Det var ett riktigt karnevalståg med bland annat åtta säckpipeblåsande orkestrar och tusentals medverkande. Dessutom brakade två av flygvapnets F18 Hornet längst Rue St Catherine och vid tredje överflygningen på tusen fot så tände dom EBK och steg rakt upp och försvann. Kvar var bara polisens helikopter som brummade över oss hela tiden. VFR....

Undrar om man skulle få flyga längst Drottninggatan "på lågan" med JAS när det är karneval i Norrköping? Kanske om man inte gjorde några kullerbyttor och ramlade ner i Strömsparken.

Annars har den gångna veckan varit jätterolig eftersom sonen har varit här. Och eftersom han brås på sin ömma moder, så var han väl påläst när han kom till Montreal. Så dagarna fylldes snabbt med kinesiska lerkrigare, olympiastadion, utsikt från Mont Royal, uteätande och shoppande av tröjor och skor. Samt givetvis promenader både här uppe på platån och nere i hamnen. Men en vecka går ibland väldigt fort, så nu är han tillbaka i selen igen där hemma, kanske lite jet-leggad. Någon har sagt: "att skiljas är att dö en smula", och så känns det i alla fall några dagar efter avresan.

Men om en månad, till påsk, så kommer dottern hit med två kompisar. Det ska bli roligt med lite liv och rörelse igen, och nya sight-seeing promenader i omgivningarna. Vi får ju tyvärr inte någon bil förrän i mitten av maj (i bästa fall), så några längre resor blir det inte. Det får räcka med en lång tågresa till New York i maj.

Just nu är det runt nollan och om någon timme ska det, fullständigt onödigt, börja snöa 15-20 cm säger förstå-sig-påarna. Är lite avundsjuk på våra kamrater som är på Guadeloupe. Såg i deras blogg att det salta vattnet gjorde att man flöt bra. Eftersom undertecknad inte kan flyta, utan mycket salt vatten, så kanske man skulle åka ditåt någon gång. Tror att det är ändan eller kanske huvudet som är för tungt. Hustrun säger att jag inte kan slappna av och det är kanske en del av sanningen. Varmt och mysigt har dom i alla fall!

Måste iväg med "dramaten" och handla innan det blir för mycket snö, det gäller att passa på mellan tvättmaskinerna.

Måste nog dammsuga lite också, för Joseph kommer inte förrän nästa måndag!