Snart mars

Snart har februari månad tagit slut. Visserligen är det bara 28 dagar i februari, men månaderna går ganska fort ändå. Vi får hoppas att det snart blir vår, men just idag ser det inte så lovande ut. Det snöar och det är runt nollan. Barnen ute på skolgården tycker att det är bra, för nu går det att göra snögubbar igen!

Bilaffären börjar gå mot en lösning. Vi har beställt en Volvo S60 som ska komma med båt via Halifax och tåg till Montreal i mitten av maj. Då kan vi börja åka ut på helgerna och se lite i nordöstra USA och lite mer här runtomkring. Idag har vi inte direkt någon användning av bil, i de lediga helgerna så är det Montreal som gäller. Det är ju en stor stad och ganska så utbredd, så det finns mycket att se.
Bilen kommer att ha fyrhjulsdrift precis som vår Audi hade. Det är något som behövs här, för vädret är verkligen omväxlande. Det blir lite större motor på den här och dessutom backkamera! Att det inte blev en diesel beror på att Volvo inte importerar några dieslar hit till Kanada. Dieslar används bara i lastbilar och trucks. Dessutom anser man inte att en bil ska ha mindre än 200 hk, så då blev det som det blev. Nu ska vi bara igenom det byråkratiska träsket med papper och pengar.

Två nya upplevelser blev det vid matlagningen i helgen. Stenbitsrom köpte undertecknad och den var alldeles knallröd! Mycket karamellfärg eller något annat man inte vill veta.

När jag skulle vispa grädde så visade det sig att vispen var en Black & Decker! Och den snurrade verkligen som en borrmaskin. När allt höll på att flyga ur bunken och upp efter väggarna, påpekade hustrun försynt att jag hade turboknappen oanvänd. Provade trycka lite och det enda man kan säga, är att det gick fort att få grädden vispad. Det mesta blev faktiskt kvar i bunken, dock inte allt.

När jag går och handlar på Provigo (ICA), så går jag förbi en fastighet där man renoverar fasaden och byter fönster. I Sverige hade man satt upp en byggnadsställning, men så gör man inte här. Här har man en ställningsplattform som kan klättra upp och ner via två stödben. Ser lite riskabelt ut och lever om ganska mycket när den far upp och ner. Det går visserligen väldigt sakta men verkar fungera bra. Vet inte om man kan se ordentligt på bilden hur det fungerar.

Nåväl, idag är det måndag och Joseph håller på att städa och jag har tvättstugan, så det brummar ordentligt i lägenheten just nu. Efter städningen blir det en promenad och hur lång den blir, avgör vädret som just nu slagit om till underkylt regn. Men jag behöver handla lite med betoning på lite. Hoppas att de pengar vi fört över till vår kanadensiska bank kommer in på kontot idag. Vi har väntat i en vecka på att överföringen ska bli gjord. Men det löser sig nog.

Nu ska jag prata lite med Joseph om Thailand. Han är visserligen kanadensare med har bott i Thailand under en period.

Nu haglar det!!!

Körkort och konsert

Som jag skrivit tidigare så godkänner inte Sverige körkort utfärdade i Quebec. Därför godkänner då inte heller Quebec körkort från Sverige. Ska man då vara en lite längre tid i Kanada (Quebec) så måste man skaffa ett körkort som gäller här. Vi behövde bara boka tid hos myndigheten och avlägga synprov. Och naturligtvis betala en avgift på 70$ per skalle. Här i Quebec tas alla foton direkt av den som utfärdar tillståndet, så du behöver inte ha några foton med dig.

Därefter kom också våra riktiga bankkort. För säkerhets (?) skull så kom det två till mig! Nåja bättre två än inget. Sedan kom det checkar, något som vi slutade med i Sverige på 80-talet?

Minns att när jag började i flygvapnet 1963 så hade jag checkar på Kreditbanken och sedermera när jag började på LFV i Handelsbanken. Nu har vi alltså checkar igen, men vi har även internetbank på RBC precis som hemma.

Har just haft ett trevligt samtal med en värmlänning på bilprovningens kundtjänst. Det är otroligt vilken lugnande inverkan en sådan dialekt har. Trots att man inte riktigt får veta det man vill, så är man ganska nöjd ändå!? Han på kundtjänsten tyckte att det nog skulle gå att få med sig en bil hem till Sverige om det räknades som flyttgods, och det gör det ju. Problemet nu är att vi kanske inte hinner få någon bil före sommaren och nästa sommar åker vi ju hem. Bilen måste vi ju ha haft, som jag tidigare sagt, i minst ett år här. Biläventyret fortsätter.

Månadens kulturella aktivitet är avklarad. På Théâtre Maisonneuve lyssnade vi igår kväll på Anne Sofie von Otter och Brad Mehldau. Hon är ju svenska och han amerikan. Det var musik av Peterson-Berger, Stenhammar, Grieg, Sibelius, Brahms, Strauss och Brad Mehldau själv. Mehldau har bland annat skrivit musiken till Kubrick´s film "Eyes Wide Shut". Det var kul att höra bifallet från publiken på de nordiska sångerna som givetvis sjöngs på respektive lands språk. Det hela avslutades med att von Otter berättade om några personer i en segelbåt (där akvaviten fanns) som skulle angöra en brygga (där kräftorna fanns). Efter den Zetterlundska sången "Att angöra en brygga", så fortsatte hon med en till, nämligen "Sakta vi gå genom stan", och här blev det ett otroligt gensvar från den fransk-kanadensiska publiken. Man stod upp och applåderade. Vi var nog kanske ett 20-tal svenskar och resten lokalbefolkning. Lokalen lika stor som de Geer-hallen och fylld till 90%.

Nu har jag dammsugit av det värsta inför den kommande helgen och ska strax bege mig ut för att handla inför helgen. Vinstället börjar bli välfyllt av vin från olika länder, så nu kan man få riktigt gott vin till helgerna. Det lokala kanadensiska upplever vi som väldigt tunnt och lite blaskigt.

Nu är det bara två veckor tills sonen dyker upp. Det ska bli roligt att få visa runt lite i Montreal och även om det är hustrun som bäst hittar i staden och jag som oftast brukar villa bort mig, så ska vi nog göra ett försök till sight-seeing.

Men jag träffar ju många nya och intressanta människor på platser man inte visste fanns!

Det kommer en vår....

Det är vekligen ett helt annat klimat här än vad det är i Sverige. I Sverige är det, på gott och ont, mycket längre perioder med likartat väder än vad det är här. Här kan det ena dagen vara +10 och sedan vara -12 några timmar senare. Men väderprognoserna här är verkligen bra. Både på TV och sedan på Internet. På TV finns det två kanaler, en fransk och en engelsk, som bara visar väderprognoser hela dygnet. Det här med kyleffekt är mycket viktigt här har jag förstått, för det blåser nästan jämt och det gör att man lätt kan förfrysa sig.

Här är ju friluftsliv med skoter, skidor och snöskor väldigt populärt. Har förstått att fiske också är en stor grej här. Man får väl börja när vi lyckats fixa någon bil!

Fixa bil ja, det är inte lätt. Vi trodde att vi skulle kunna köpa en bil via Volvo diplomat i Göteborg. En bil som var OK att köra med i Sverige när vi sedan kommer hem. De bilar som importeras hit har lite enklare belysning bland annat. Men så visar det sig att en "europabil" som vi tänkt oss, inte kan importeras till Kanada för den har, bland annat, inte tryckavkännare på däcken. Det vill säga ett alarm som talar om när trycket är för lågt i däcken och du kanske håller på att få punktering. Så nu funderar vi på att köpa en "kanadabil" och sedan göra de justeringar som behövs när vi kommer hem för att få den registreringsbesiktad i Sverige Det bestäms den här veckan.

När det regnade och var +10 så skottade jag altanen. Blöt snö är ju inte vad gamla gubbar ska hålla på och skotta, så nu hoppas jag på att det inte ska snöa så mycket mer.

Många tror att man kan köpa alkohol i alla matbutiker här i landet. Men det är fel! Du kan bara köpa vin och öl i matbutiken. Vill du ha sprit blir det till att besöka SAQ:en som har sprit till försäljning. Sprit och vin håller samma priser här som hemma i Sverige. Lite skillnad kan det vara med lådvin eftersom en dunk på fyra liter kostar drygt 200 sv kronor. SAQ är ungefär som systemet hemma och finns på många ställen i stan.

Den här veckan går alltså i bilfunderandets tecken. Men på onsdag ska vi på teatern och lyssna på von Otter som sjunger tillsammans med Brad Mehldau.

Nu ska jag åter till tvättstugan!

Bilar och snöröjning

Nu har vi börjat titta på bilar! Vi har förstått att det är inte någon lätt affär att köpa en bil i Kanada och sedan ta med den hem. De bilar som rullar omkring här i Kanada har framför allt andra och enklare lysen. Inget asymmetriskt här inte! Det vet försäljarna inte vad det är. Men vissa har i alla fall nivåreglering av ljusen. Men i Sverige och stora delar av Europa är det ett måste att ha nivåreglering av ljuset och asymmetriskt. Att bygga om detta i Sverige på t.ex en Nissan kostar cirka 25.000 kronor!

Nu kan man ju köpa en bil i Sverige och skeppa den hit. Så gör vi nog också, alltså köper en "Europabyggd" bil och tar över den hit. Då får man ett COC (Certificate of Conformity) dvs då har bilbyggaren garanterat att bilen kan/får köras i Sverige. Tanken är ju att ha bilen här i ett år lite drygt (ett år är minimum), och sedan måste vi ha den i ett år i Sverige efter hemkomsten innan man eventuellt säljer den. Så det blir att klura lite. Just nu lutar det åt en Volvo XC60 T6 och den skulle man kunna få hit till Kanada i maj. Då hinner vi köra lite mer än ett år här och betalar då inga skatter. Vi får se hur det går, det bestäms i nästa vecka.

Inte nog med att hustrun lyckades fixa biljetter till Canadiens hemmamatch mot Tampa Bay, jag har också lyckats fixa till lite sportkanaler. Nja, sport och sport, det är en kanal med soccer (mycket fotboll från Brasilien), en kanal med korgboll, en kanal med amerikansk fotboll, en kanal med boxning, en kanal med racing och en kanal med NHL hockey. Blir bra att kunna sjunka ner i soffan med en kall Molson och kolla ishockey när sonen kommer över om en månad.

Riktigt kul är det också att dottern kommer hit i påsk tillsammans med två kompisar. Kompisarna stannar bara en vecka, men dottern stannar nog till i slutet på maj eller något sådant. Vi ska åka tåg ner till New York och vara där ca en vecka och sedan åker hon nog vidare till Philadelphia när vi åker tillbaka hit. Tågen är disellok, ingen el som kan krångla här inte. Resan ner till New York tar 10 timmar. Flyg är tio gånger så dyrt!

Så har man ju också börjat känna lite grannar. Hon som bor på samma våning som vi, jobbar på tåg. Ovanför bor det två kanadensiska familjer och på våning tre bor ytterligare en kanadensiska och en engelska.

Det bor också en gammal trött bulldog i huset. Han går inte långt, men så har vi också en entré omgärdad av gulaktig snö.

Eftersom det här är andelslägenheter så står man för skötsel, inte bara av den egna lägenheten, utan också för renoveringar av tak och så vidare. Tak ja, dom är nästan alltid platta. Troligen för att det inte ska rasa snö eller is i huvudet på gående. Nackdelen är att det ofta läker in, men det ger ju många arbetstillfällen. Man ser många som jobbar med gasolbrännare, takpapp och tjära!

Det finns heller inga brunnar i gatan som tar bort smältvatten. Det gör att i nästan varje gathörn är det en stor sjö. Mina jättestövlar är perfekta just nu när det är plusgrader.

Idag har dom en liten fest igen på ICAO. Den här gången är det brasilianskt tema. Så hustrun är väl hemma runt åtta i kväll.

Fredagkvällen och resten av helgen går nog i slapphetens tecken. Men naturligtvis blir det några timmar promenad! Och så ska vi ju bestämma bil.....

Nu tutas det här ute igen. Det innebär att snöröjarkaravanen kommer inom kort!

Post och bankaffärer

En ny måndag och en ny vecka har kommit. Veckan som gick fixade vi till en del missförstånd som uppkommit när det gällde post, bank och försäkringar. Det är mycket som måste göras två gånger, men så är det väl när man är ny och ska in i systemen för första gången.

På banken fick vi kontakt med Anila från Albanien, som hade varit i Kanada i 11 år. Hon talade fyra språk, kunde ekonomi och löste alla våra problem på 25 minuter. Kanonbra! Så nu har vi fungerande bankkort (dock inte de riktiga än, bara tillfälliga), och vi har en fungerande internetbank här i Kanada så vi kan betala de lokala räkningarna. De räkningar som finns kvar i Sverige, hyra mm, betalas som vanligt via svensk internetbank.

Posten är som ni vet ett eget kapitel. Vi har vår postlåda ute i trapphuset tillsammans med de övriga fem som bor i uppgången. Vår låda är märkt med en 2:a, dvs apartment 2, samt namnet på den vi hyr utav, samt vårt eget namn. Men om det inte står apt 2 på breven så lägger man inte in dom i brevlådan trots att vårt namn alltså står på breven och på postlådan! Vi tror att postbrevaren bara kan siffror.

Det är ju franskt över hela den här delen av staden som vi bor i. Det innebär att man är lite noga med klädsel och utseende, dvs lite som i Paris. Förutom en sak, skorna! Hur fräsigt klädd man än är, så har man grova skor eller stövlar med högt skaft. Det är ju naturligtvis för att det blöta slasket, med starkt inslag av salt, inte ska ge en vit rand längst ner på byxorna när dom torkar. Även damer i fina kappor har stora och höga stövlar (nää, inte såå höga) för att skydda byxor och strumpor.

De fem stora filmbussarna som stått på andra sidan skolgården hela helgen, har nu åkt iväg. Man gör många filmer här i Kanada för att det är mycket billigare med studios här än i USA. Det gör också att det är ganska många filmveckor här i staden när man kan få se de stora stjärnorna på olika röda mattor.

Vad sker då den här veckan? Jo, idag är det alltså tvättstuga för mig och så är ju Joseph här och städar. Det ingår i hyran och städar det gör Joseph var 14:e dag. Det är väldigt skönt, för då behöver jag bara dra av lite i "mellanveckan".

På tisdag ska vi först klockan nio besöka körkortsavdelningen i Montreal och lämna papper och foton för ett kanadensiskt körkort. Sverige godkänner inte körkort från Quebec, och alltså, som en konsekvens av detta, godkänner inte heller Quebec de svenska körkorten här. Jo, du kan som turist köra här i sex månader med det svenska, men sedan måste man ha ett kanadensiskt. Att du sedan bara kan vara här på turistvisum i tre månader är en helt annan sak. Klockan 10 släpper man sedan lite biljetter till Montreal Canadiens hemmamatcher. Vi ska göra ett försök att få tag i några till sonen som kommer i mars.

På onsdag har hustrun födelsedag och då ska vi eventuellt börja med att gå på Svenska klubbens pubafton. Den äger rum på en pub nere i stan. Sedan blir det lite mat på lämplig restaurang.

På torsdag så kommer våra bilburna vänner hit. Då ska vi åka runt och titta på bilar igen. Vi funderar på Audi, Volvo eller BMW. Vi får se, det kanske blir en japanare, dom SUV:arna är inte helt fel att ha här i Quebec.

Sedan ska man ju hoppas att spelbolaget i Norrköping lyckas med hästraden till Solvalla på onsdag. Såg att restaurangskolan serverade älgfärs, vildsvin, anka, strömming och torsk. Naturligtvis inte allt på samma dag, men två av rätterna finns varje dag till det facila priset av 100 kr för två-rätters och 120 för tre-rätters. Dessert var "säsongens frukt". Undrar vad det är i Norrköping i mitten av februari!

Måste också berätta att jag skickar in en liten berättelse till min gamla skrivarkurs var 14:e dag. Det är roligt, för jag får också några av deras alster att läsa och det är jättespännande. Det är otroligt hur fantasin kan sprudla även hos icke etablerade skrivare. Det är kul att man får vara med på ett hörn!

Nu blir det snart lite lunch och sedan ska jag ut och promenera, tror inte att det regnar så mycket, och sedan blir det lite inköp till köket. Inte så mycket den här gången eftersom vi var upp på den italienska marknaden i Jean-Talon i lördags och handlade en hel del. Kött är ganska billigt men ost är jättedyrt. Det är bra att vi kan skicka in våra kvitton och få tillbaka skatten dvs ca 13% av totalpriset. Det ger en hel del faktiskt och är bra även om man kan få vänta ett halvår på att få tillbaka skatten första gången. Sedan går det på tre månader.

Nere i city och här runt där vi bor, är alla gatuskyltar fyrkantiga. Alltså av den "vanliga" sorten, men i den riktigt franska delen, av det franska, dvs området Outremont, är de som på bilden ovala!! Vi vill ju alla på något sätt visa upp vår fina sida.

Mera snö

Jodå, det snöar lite idag också. Dessutom blåser det lite och är sju grader kallt så kyleffekten är uppe på minus 15 sägs det. Man är av naturliga skäl väldigt noga med att i tidningen och på TV ange kyleffekten.

Igår så lärde vi oss lite mer om hur det fungerar i detta stora land. Det är ju väldigt stor rivalitet mellan de olika områdena och städerna. "Länet" Quebec är ju den fransktalande delen av Kanada och här vill man ju helst vara självständiga och inte lyda under kanadensisk överhöghet eller som det ju också är, under Storbritannien. För det är ju drottningen som är statsöverhuvudet eftersom man är en del av Samväldet. Men precis som Australien så har man stor självständighet i Kanada och huvudstaden Ottawa. Men här i Quebec, med städerna Montreal och Quebec City, vill man alltså gå ett steg längre och bli helt självständiga. Men det upproriska har avklingat under det senaste åren säger man. Det är väl någon ekonom som räknat på det hela....

Igår tog hustrun och jag tunnelbanan till slutstationen Montmorency för att titta på bilar. Och si, då kommer man utanför staden Montreal och hamnar i Laval. Då blir det lite annorlunda. Här får man till exempel, under stor uppsikt, svänga höger vid rödljusen, något som är förbjudet inne i Montreal.

Man kan, upptäckte vi, åka på Montreals månadskort till Montmorency, men inte därifrån!! För spärrarna till tunnelbanan hem, ligger ju i Laval och då måste man ha ett kort som gäller i/från Laval!! Således kostade det hustrun 3 dollar och pensionären 2 dollar att komma hem från Laval med tunnelbanan. När vi var i Laval så åkte vi buss ut till bilhallarna. Givetvis på ett busskort som bara gäller i Laval och ingen annanstans. Alltså inte heller till tunnelbanespärrarna i Laval.

Mitt humör blev inte bättre av att det var minus 15 och snålblåst och en busschaufför som ville ha 2,8 dollar av mig för att köra mig hem från bilhallarna till tunnelbanan.

Nåja, bilarna var fina och även om ingen visste något om det bilköp som vi eventuellt tänker göra, så smakade några koppar starkt the och hederliga varma mackor, riktigt gott vid hemkomsten.

Nu har jag sett hur man skottar bort snövallarna här i staden. Det är uppdelat i noga uträknade steg på de gator som det då är parkeringsförbud på. Först kommer det ett gäng som letar igenom snövallen och slänger alla lätt översnöade sopor som ligger i vallen in på trappan till varje husentré. Därefter kommer det två små bärgningsbilar med roterande ljus och sirener. Detta för att tala om för alla som gett fanken i parkeringsförbudet, att nu ska du ut och flytta på bilen, annars gör vi det och då kostar det pengar! Sedan går det cirka en kvart. Då sker samma sak en gång till. Först nu börjar det flyttas lite bilar. En halvtimme senare när ena sidan av vägen är tom på parkerade bilar, antingen borkörda av ägarna själva eller av bärgningsbilen, så kommer det den stor traktor och plogar ut snövallen mitt på vägen. Till sin hjälp har han den lilla bandtraktorn som plogar trottoaren. När sedan det är klart, så ligger det en 1½ meter hög snövall mitt på vägen (som nu är helt omöjlig att köra på), då kommer väghyveln. Han river upp allt ända ner till asfalten. Då blir snödrivan mitt på vägen ännu högre. Därefter kommer slungan. Den sitter fram på en stor traktor, och framför denna slunga går det en man med en ljusstav av samma typ som man dirigerar flygmaskiner med på flygplatserna. Han dirigerar föraren i slungan så han inte ska skrapa i de bilar som står på högra sidan av vägen (och det är ju många eftersom det är parkeringsförbud på den vänstra). Snön slungas nu upp på stora amerikanska lastbilar med släp, som väntar i en lång rad bakom slungan. Hela detta "tåg" rör sig lånsamt framåt under ett ljudligt mullrande. Nu ett dygn efteråt så ser det nästan ogjort ut på grund av det eviga snöandet och blåsandet.

Man lär sig således lite varje dag. Igår lyckades jag köpa en mortel och frimärken (med drottning Elisabeth iklädd en stor vidbrättad hatt).

Nu blir det promenad och lite handlande igen. Sedan blir det att titta på travet från Solvalla. Den vinnande raden har just ringts hit från Norrköping. Idag sitter den !!

Snö och eld

Nu snöar det igen. Det har säkert snöat mer än en halv meter på några dagar nu. Men snösvängen är ganska effektiv. Det dröjer inte många timmar innan vår, ganska lilla gata, är plogad. Men nu är det så mycket snö, att man kan bara parkera på ena sidan av gatan, på den andra ligger snövallen. Det snöar inte lapphandskar, gants de patch, idag utan det är som ett tunt lager av fjunsnö som faller hela tiden. Det har fört med sig att våra sopor nu har snöat över! Undrar hur sopgubbarna ska lokalisera påsarna, tur att dom är svarta.

I lördags tog hustrun och jag buss nummer 11 och åkte upp på Mont Royal. Fantastisk utsikt eftersom det faktiskt inte snöade i just då. Massor av skidåkare och promenerande människor.

Lite turistfälla är det nog med hästdragen släde och lite annat.

En jättefin utflykt som avslutades med en sillunch här hemma. Sill, kaviar och hårt bröd från IKEA! Lokalt öl Molson samt en liten vodka (i brist på kryddad snaps). Måste nog krydda själv eftersom snaps är ett ganska okänt begrepp om man undantar Gammeldansk och Jägermeister.

Igår bogserade man iväg en av bilarna på gatan utan att släppa handbromsen. Men det gick bra det också i snöslasket även om bakdäcken troligen blev lite mer slitna när man kom ut på den större vägen Saint-Joseph, där det är ren saltad asfalt. Grannen tog igår fram snöslungan för att få fram sin bil ur drivorna här utanför.

En av de mer aktiva och tjoande meterstyperna på förskolan kallas för Aráld när han ska tillrättavisas. Iklädd sin vinteroverall ger han ett nästan fyrkantigt intryck. Undrar om han hade hetat Harald i Sverige?

Hustrun blev tvungen att investera i nya skor med högt skaft så hon kunde stoppa ner byxorna i skaftet. Annars blir byxorna, som sagt, alldeles vita när de har torkat. Det blev ett par Pajar-stövlar i specialimpregnerat läder, som faktiskt görs nästan runt hörnet lite längre ner på Mont-Royal. Dom var inte billiga, men dom är snygga och ändamålsriktiga!

Hustrun har just tagit Metron ner till tjänstestället. Hon har på sitt kontor en elektrisk pennvässare till sina blyertspennor! Undrar när vi slutade med blyertspennor på LFV?

Idag ska hon, och fem personer till, äta lunch tillsammans med Sveriges ambassadör i Kanada, en man som heter Teppo Tauriainen. Varje år så är det lunch med ambassadören för alla som jobbar åt FN i Kanada och eftersom ICAO är ett FN-organ så får hustrun vara med också. Idag var det således finkläder med röd kavaj och röda skor!

Fick igår medelande om att det brann i vårt kvarter hemma. Tur i oturen att det inte brann i "vårt hus", utan i den delen som är mot Skolgatan. Tydligen så hade det börjat brinna i fotografen Carlsbeckers lokaler. 15 familjer är direkt drabbade och måste bo någon annanstans medan man renoverar, och det brukar ta tid. Hörde att det luktade kraftigt av brandrök i trapphuset i vårt hus men tack och lov inte inne i vår lägenhet. Det var ju skönt att man inte behöver sanera något hos oss. Tydligen så har massor av negativ hos fotografen brunnit upp. Själv har vi väl nästan tusen diabilder som ligger i en träskåp!

Den här veckan ska jag försöka hänga upp lite mer tavlor på väggarna. Dessutom ska det nog upp en stor spegel i hallen.

Nu ska jag ut och köpa en mortel (mortier), gem (trombone!), samt kuvert (enveloppe) medan tvättmaskinen stånkar på.

Haha, nu åkte sopbilen förbi utan att se soporna ;-)

Snöoväder

Nu har vi haft ett första snöoväder, som innebar att det blev lite kaos på vägarna och på trottoarerna. Snösvängen här i staden består av allehanda olika fordon. Det är lastbilar med plog och sand/salt, det är väghyvlar, traktorer och stora SUV:ar med plog fram, samt de små gula bandtraktorerna som pilar fram och plogar trottoarerna

När det blåste och snöade som värst igår, var det bara -12, men kyleffekten var -24 och sikten i snöyran var 500 meter. Naturligtvis så var det stopp i trafiken med kollisioner och långtradare tvärs över motorvägarna. Dubbdäck? Icke!

Igår kom det meddelande till hustrun från chefen på ICAO, att personalen kunde gå hem redan 15,30 pga vädret. Det var tydligen vanligt att man gjorde så när det var oväder. Då sprider man transporterna hem, innan riktigt stora ruschen vid 17-tiden.

I skolan här mittemot ringer man korta signaler när det är mer än 20 grader kallt och kyleffekt på mer än -25. Det innebär att eleverna får vara inne på rasten. Igår i ovädret var eleverna ute i alla fall, troligen för att det var kul med mycket snö! De tre lärarna som höll vakt på gården såg lagom glada ut.

Sophämtningen är ett speciellt kapitel. Man har inte direkt någon sopsortering, utan man har i huvudsak två olika plastpåsar. En som är liten och ska/bör innehålla hushållssopor och en stor svart/genomskinlig säck där man slänger det övriga. Påsarna bär man ut och lägger mellan gatan och trottoaren, dvs just nu i snödrivan. Då händer två saker ganska omedelbart. Finns det några flaskor eller burkar i påsarna som går att panta, så sliter uteliggarna sönder påsen och tar glasen/burkarna. Det finns alltså stora genomskinliga påsar och det finns svarta påsar. Vi har svarta påsar. Man kan direkt se om det är något pantbart i de genomskinliga, men givetvis inte i de svarta säckarna. Då måste man ta upp och skaka varje svart påse för att höra om det klirrar! I bästa fall har då påsen inte gått sönder. Om det sedan som igår är kraftig blåst så åker påsarna iväg ut på gatan eller ligger i högar på trottoaren och det går ju bra tills plogen kommer. Då går påsarna sönder ännu mer. Det blir spännande att se vad som ligger gömt i snön när våren kommer! Det som göms i snö.....

Alla hundar har skor. Vän av ordning undrar då varför. Svaret är att på grund av det idoga saltandet på vägar och trottoarer så torkar och spricker hundarnas trampdynor! Alltså måste hundarna ha små sockar på fötterna för saltet och ett täcke över ryggen mot kyla och blåst. Det är inte lätt att vara hund i Montreal City. Och inte blir det bättre till sommaren så det blir över 30 grader plus.

Vår altan ligger på baksidan av huset och är omgiven av höga hus, vilket innebär att vi inte har något annat än en liten stunds morgonsol. Men i gengäld så har vi skugga när det ska grillas och ätas ute på de sommarkvällar när det är varmt och stekande sol. Grill och nya utemöbler anländer i maj.

Det som känns lite avigt, och som man inte hunnit vänja sig vid än är tidsskillnaden. När vi stiger upp klockan sju och slår igång webbradion så får man hör 13-nyheterna från Sverige. Här är man ju sex timmar efter.

Ska man nå mig omedelbart så är SMS det bästa alternativet.

Nu ska jag ut i solen och promenera. Kanske blir det en lunch med hustrun om två timmar!