Savannah och Myrtle Beach

Gammalt och nytt möts på Savannah River

I regn och åska och ännu mera ösregn åkte vi från Valdosta till Savannah. Savannah är en mycket vacker stad med gamla renoverade hamnmagasin nere vid Savannah River. Idag är magasinen, som i så många andra städer typ Norrköping, upprenoverade och där är idag butiker och restauranger. Staden har 22 stora parker som man kan ströva i. Alla parker utom tre har statyer av promenenta personer från historien.
Savannah kan sammanfattas i förljande siffror:
912 = areacoden
1733 = då grundades staden av General James Oglethorpe som Amerikas 13 kolloni.
77.1 F = medeltemperaturen (ca 25 grader C)
2 758,8 = soltimmar per år
22 = antalet parker
11,4 miljoner = besökare per år
32 grader = positionen norr om ekvatorn (ungefär samma som Kairo)
 Vid ett historiskt party i staden skapades "drinken" Chatham Artillery Punch, som bestod av gin, rom, whisky, cognac, vin, champagne, the och frukt!! Det står inget om de olika volymerna...

Nåja, den drinken provade vi inte men det fanns andra....
Första dagen i Savannah tillbringade vi nere vid floden i "gamla stan". Vi hade tur med att det klarnade upp på eftermiddagen så vi kunde promera torrskodda. Middagen åt vi uppe vid Marknaden i staden.

Söndagen började med en guidad promenad runt i stadens olika parker. Kul med dessa pensionerade gamla historielärare som gärna delger en sina synpunkter på dagens degenererade stadsplanerare. Som vanligt så rivs det och byggs nytt även i Savannah, men förvånandsvärt mycket av det gamla finns kvar.
Efter promenaden så gick vi ner till "gamla stan" och inmundigade en förträfflig lunch på en uteservering med utsikt över floden. Men vi var tvungen att vänta i 10 minuter innan klockan blev 12.30 PM innan de serverade öl. Sedan gick vi åter upp i parkerna i två timmar och fotade och kollade på gamla hus. I en av parkerna var det ett judiskt bröllop som vi kunde bevittna. Mycket intressant.
Kvällen ägnades åt restaurangbesök....

Vår guide i Savannahs parker

 Måndagen började med frukost och ett ivrigt letande av GPS:en som inte kunde hittas någonstans. Den hade blivit kvar i bilen under natten så vi trodde först att den blivit stulen. Men så hittades den i bagageluckan på bilen och lugnet var återställt.
På vägen till Myrtel Beach där vi skulle stanna i två dagar, så passerade vi Charleston, en mycket fin gammal stad med en riktig turistfälla. Massor av människor, trångt och naturligtvis 36 grader varmt. Vi lyckades hitta en lunchrestaurang som hette Bubba Gump och som andades lite idéer från Forrest Gump (som egentligen utspelas i Alabama). Men maten var god.

När den här skylten var uppe sprang servitrisen förbi, men vek man upp den röda med texten "Stop Forrest Stop" då stanna man till vid bordet!

Vid 17-tiden kom vi fram till hotellet i Myrtel Beach och nu var det bara 33 grader varmt. Efter lite vila gick vi och åt på ett Brasilian steakhouse, sedan blev det en liten stänkare på balkongen och vi  sov gott utan problem.
Tisdagen var en riktig solsemesterdag! Promenad på den milslånga sandstranden, lunch med rosévin och ett kräftfärgat skinn i ansikte och mage. Efter lite vila blev det middag på en italiensk restaurang inte långt från hotellet.

Hustrun på Myrtle Beach

Idag var det en transportdag upp till Greenville. När vi anlände till hotellet vid 16-tiden var det 33 grader varmt. Efter lite uppackning av prylar på rummet, och en ganska mager lunch tidigare på dagen, så fick det bli en tidig middag på Dickey´s barbeque inte långt från hotellet. Och det var tur det, för när vi ätit klart började det duggregna och sedan blev det rena skyfallet och åskan gick ordentligt. Men då hade vi redan hunnit in under tak och börjat planera för nästa etapp.

Så i morgon drar vi vidare upp mot Cheesapeake via Kitty Hawk där bröderna Wright flög för första gången 1903, för vidare färd på långfredag till Dewey Beach och Hamburg (i staten New York) på påskafton. Tanken är att vi ska åka över Fingerlakes hem.

Vi får se hur det går med den planeringen....men vi funderar på att komma hem i mitten av veckan så vi hinner med en liten resa till, upp till ett Sugar shack i Mont Treblanc innan hustrun ska börja jobba igen!