New England

Nu när detta skrives, klockan nio på morgonen, så är det redan 25 grader varmt. Men jag ser molnen komma, de moln som ska ge oss lite växlande molnighet och till helgen tre dagars regn! Nu när vi har kommit hem från New England, och hustrun har ledigt på fredag igen, så tänkte vi åka upp till Quebec City några dagar. Men när det ska regna hela helgen, så tar vi det vid ett annat tillfälle tror jag. Hustrun har alltså ledigt enligt den kanadensiska kalendern och på fredag är det Kanadas nationaldag. Förra fredagen var det Quebecs nationaldag. Det är noga här i Quebec att hålla på de franska anorna!

Nåja, i fredags så åkte vi alltså iväg ner till en litet idylliskt ställe som heter Boothbay Harbor i Maine. Platsen kan enklast beskrivas som " en idyll på sommaren och en håla på vinter", dvs ungefär som Söderköping, Tylösand eller Sandhamn. Det är lite turist-fälle-varning över platsen, som är mycket idyllisk och har massor av saker att upptäcka på sommaren. På hösten åker man hit för att se på vackra höstfärger, framför allt på vägen hit, då man kan åka över White Montain.

På vägen ner till Boothbay så stannade vi i en liten håla och käkade lunch. Vägen gick rakt genom "centrum" som bestod av en bensinmack, ett litet köpcentrum, två affärer som sålde snöskotrar, fiskeutrustning, tält och gasol. Där fanns alltså också en lokal pub, med en nattklubb i bottenvåningen (som var stängd). Vi parkerade vår Volvo bland GMC-trucks, Ford FX4-off-road och en gammal timmerbil av märket Peterbilt (som faktiskt är ett dotterbolag till DAF!) Jag parkerade bilen utanför fönstret, så vi kunde ha den under uppsikt, inte för att någon skulle stjäla den, utan för att se om/när någon av misstag skulle köra över den. När vi mätta och belåtna (nja), kom ut och fann bilen oförstörd, åkte vi vidare ner till östkusten och hotellet. Welch House Inn är beläget ganska högt upp, men ändå nära vattnet och med bra utsikt över båtar och hummertinor. Det är idag stor konkurrens bland hotell och B&B, så eftersom vi bokat tre nätter så fick vi en check på 50 $ att köpa bensin för och en lika stor check att äta mat för på McSeagulls restaurang. Jag hade tankat fullt i Kanada (där bensinen är lite billigare och bättre) och när jag sedan tankade fullt på söndagen så gick bensinräkningen på 51 $ och 10 cent, det vill säga, jag betalade själv drygt en dollar för full tank! Han som tankade fick två dollar för att han gjorde jobbet och tvättade av rutorna. Sedan sa han: "Är du från Norge?!" Uppenbarligen är min engelska inte så bra eller så har den förbättrats från mitt bulgariska uttal efter stroken! Träning ger kanske färdighet och inte bara muskelsmärtor.

Fredagkvällen tillbringades på en italiensk restaurang 200 meter från hotellet. Glada att vara framme och glada för tre lediga dagar ytterligare, så beställde jag i festyra en dry martini. Det var första misstaget. Allting är stort i USA (och även i Kanada), men jag har aldrig truckit en tvådeciliters draja förut. Hustrun drack något som hette Bloodytini Martini, var lika stor, och rödfärgad. Maten var utmärkt, allt är ju tillagat med hummer på ett eller annat sätt, så här blev det Lobster Risotto, som sköljdes ned med en flaska Verdicchio. Det hela avrundades med tiramisu och kaffe, samt misstag nummer två för undertecknad, nämligen en grappa. En VÄLDIGT stor grappa Sassicaia! Det är nog enda gången jag lämnat ett halvt glas grappa.

Efter en relativt god natt, vaknade vi på lördagen till ösregn, så vi tog det lite lugnt på förmiddagen med en god frukost och lite internet. Vid 11-tiden brummade vi iväg norrut och rundade "viken" och fortsatte längst ner i nästa "finger", till Permaquid Point Light, en fyr som byggdes 1835 och blev automatisk 1934. Höjden är 38 feet och man kan klättra upp via en spiraltrappa och en stege till "lampan". Vilket vi gjorde tillsammans med en grupp fnittrande , ganska rundnätta amerikanska damer i min ålder. Bara två tog sig ända upp. På hemvägen stannade vi till i Damariscotta, en liten fin by med många antikaffärer bland annat. Kvällen avnjöts på McSeagulls, där vi hade vår rabattcheck. Vis av gårdagen så blev det öl till maten, vilket visade sig vara helt rätt. Allting här rör sig alltså runt hummer och allt som den går att använda till. Man blandar med pasta, ris och/eller grönsaker, eller så äter man en hel hummer med hjälp av de tänger och andra hjälpmedel man får in.

Efter en natt med åska, ösregn och kraftig vind så styrde vi kosan söderut på söndagen. Ute vid kusten ljöd mistluren och dimman låg tät, men in över land blev det genast bättre, med sol och ganska behaglig temperatur. Efter en liten bilresa kom vi så till Freeport, där det finns 110 olika outlets. Ja, hela staden är uppbyggd runt outlets och affärer. Efter att i solsken ha travat runt i staden, besökt ett antal affärer med kända loggor, så inhandlades en tröja av hustrun. Därefter var det dags för en lokal hamburgare och en liter Cola och avfärd. Vi åkte ner mot kusten igen och brummade runt på lite småvägar ända ut till Atlanten, där vägen tog slut. När vi kom hem var det fortfarande dimma och mistluren brölade fortfarande. Efter lite vila på rummet så blev det "favorit i repris", dvs McSeagulls restaurang igen.

Inte mycket att säga om hemresan, mer än att den gick över White Montains i strålande sol. Det var många, många vägarbeten, så det blev stopp på stopp och väntan. Men så upptäckte hustrun en golfklubb intill vägen, Maplewood, med både casino och en stor pool. Något för Söderköpings GK att ta efter?

Dagens största problem kom när vi nalkades Montreal. Helt stopp på stora leden in mot staden. Nästan alla broar är så dåliga att de håller på att ramla ner i vattnet så man reparerar, stänger av och bygger nytt och då blir det timslånga köer. Men hustrun löste problemet efter ett tag, genom att hitta en annan väg och en annan bro över till ön. För Montreal ligger på en ö även om man inte tänker på det.

Det blev mycket det här, med många vinklingar, men jag orkar inte med något "kill your darlings" idag.

Nu kom precis DHL med mitt nya handelsbankskort. Posten strejkar och har så gjort nu i två veckor lite till och från. Nu ska jag strax lägga in det sista i tvättmaskinen och gå ut och handla. Ikväll blir det Bave Brubeck ner i stan, det är ju jazzfestival!!!