Svenska klubben och julkalendern

Vi närmar oss julen med stormsteg. Hoppas att det ser ut som på bilden när vi kommer hem.

Har fått frågor om Svenska klubben och vad det är för någonting, eftersom den verkar ha så många kul grejor för sig. Jo, så här är det...
Det fanns tidigt två svenska klubbar i Montreal, en var för damer och kallades The Swedish Women´s Social Club och en var för herrar och hette The Swedish (Businessmen) Men´s Club. I mitten av
50-talet kom det över en person från Sundbyberg (!), Hans Tibblin, och det är mycket hans förtjänst att man kunde slå ihop ovan nämda klubbar till The Swedish Club of Montreal.
Enligt ryktet så blev nu tillställningarna mycket mer sociala och trevliga, med danser och andra gemensamma tillställningar för båda könen.

Nu för tiden så anordnas ju Nationaldagsfirande, Luciafest, jullunch och inte att förglömma pub-kvällarna i mitten av varje månad. Jullunchen är lite speciell för den innebär att någon upplåter sitt hem under en lunch och alla som kommer dit tar med sig lite julmat. Det är värden/värdinnans uppgift att samordna, så att det inte bara blir sill och snaps, utan att det kommer lite olika svenska godsaker på bordet. Och gärna lite grönt...
Nämnde Hans Tibblin var också en av de drivande, när det gällde en klubbtidning, den som idag heter "Gult och Blått". I dagarna så kommer, de som vill, att få tidningen i form av ett elektroniskt nyhetsbrev, så utvecklingen går famåt och miljön kanske blir bättre utan papperstidning.
Tyvärr kan hustrun och jag inte gå på årets luciafest i Norska kyrkan eftersom det kolliderar med "Les Stars Chantent Noel" i Basilique Notre-Dame de Montreal, det vill säga, fransk/canadensiska julsånger i "Domkyrkan" mitt i stan.

Annars så har man börjat med julgirlanger, julynt och julsånger. Det är kul att höra alla kända sånger, som man har hört i åratal på svenska och engelska, sjungas på franska.

I lördags var det så den stora årliga julparaden nere på stan. Vi gick ner för att handla lite (en ny handväska till hustrun) och äta lite lunch. Man är ju van att det är mycket folk när det är parader, men nu var det extra mycket folk ute på gatan. Dessutom var det ju naturligtvis tusentals barn ute för att titta på tomten och de andra figurerna. På grund av all trängsel så hade man anordnat en barnvagnsparkering, där du kunde lämna vagnen under uppsikt, ta barnet på armen eller uppe på axlarna och tränga sig fram till gatan för att se paraden. Ganska smart för att det var nästan omöjligt stt gå på trottoaren. Tyvärr så glömde jag kameran så det blir inga bilder.

Och appropå bilder och sådant! Adventskalendrarna har börjat säljas och här innehåller nästan alla kalendrar en chokladbit eller en godis varje dag. Inga bilder av några Jesusbarn här inte!
Föresten visste ni att adventskalenderns saga började när en tysk mamma ville göra tiden fram till jul lite lättare för sin fyraårige son? Hon gjorde i ordning en bit färgglad katong med tjugjofyra kakor på. När sedan pojken, Gerhard Lang, blev delägare av ett tryckeri, så kom han ihåg sin barndoms kakkalender, vilket inspirerade honom att vid 1900-talets början ge ut den första tryckta julkalendern. Den bestod av två ark, varav det ena hade tjugofyra julmotiv, som efterhand klipptes ut och fästes på motsvarande plats på det andra arket. Succén blev oväntat stor och på 1920-talet skapade Lang en ny variant med luckor som man skulle öppna och voilá, den moderna julkalendern var uppfunnen!
Den första svenska julkalendern gavs ut 1934 av Sveriges Flickors Scoutförbund. Erbjudandet att rita den första svenska julkalendern gick först till Elsa Beskow, men hon hade inte tid, så hon föreslog istället Aina Stenberg MasOlle, som också var en känd sagoboksillustratör. Adventskalendern fick namnet "Barnens adventskalender" och trycktes första året i 10.000 exemplar. Kalendern hade 24 luckor som barnen kunde öppna, en efter en, varje dag fram till julafton. Motivet på den första kalendern var familjen MasOlles gård Siljansnäs i Dalarna, med ett antal tomtenissar utanför, som utförde diverce sysslor på gården.
Adventskalendrarna blev snabbt populära, och varje år, fram till 1964, ritade Aina Stenberg MasOlle kalendrarna och då när hon slutade var hon nästan 80 år.
1973 återupptog Svenska scourförbundet traditionen och hennes kalendrar börja säljas i nytryck. Sveriges radio började med kalendern 1957 och Televisionen SVT, förjde efter 1960 när "Tittiliture" öppnade en lucka om dagen. Den första TV-kalendern i färg kom 1969.

Nåja, det var lite historia, nu ska vi endera dagen göra hustruns glögg, för hon har lovat att bjuda på glögg och pepparkakor på ICAO. Vi får se vad dom tycker om den varma glöggen och gingerbred (Annas)!
Julskinkan blir som vanligt gjord i Norge!

Vi kommer i alla fall att titta på lucia via datorn och minnas luciafirandet från höstadiet, med vakande hela natten, för mycket kall glögg direkt ur flaskan och så hem till någon lärare. Tänk så glada dom blev att bli väckta i ottan av en skock halvfulla undgomar som skrålade "Gläns över sjö och strand"...